Som jag nämnde i del 1 så började de massproducerande företagen inom industrin haka på trenden med design. Det massproducerade var som vi vet det som många ville bort ifrån men detta berodde ju till stor del på hur de varorna såg ut. Man tyckte de såg fula och ogenomtänkta ut, även om deras funktionalitet var felfri. Industrins svar blev att de anlitade designers som designade produkter för att de skulle bli mer estetiskt tilltalande och därmed ges en egen identitet.
Peter Behrens och AEG
Peter Behrens var från början målare som i början av 1900-talet blev allt mer intresserad av design och arkitektur. Samtidigt så blev det unga tyska elektronikföretaget AEG allt större och tog stora marknadsandelar. AEG anlitade Peter Behrens som formgivare och han formgav flera varor mellan åren 1907 och 1914 som kom ut från AEG:s fabriker, bland annat den elektriska vattenkokaren från år 1909. Behrens ritade även några av AEG:s fabriker och den företagslogga som gäller än idag. Behrens räknas som den första industriella formgivaren och grundare av så kallad Corporate Design. Corporate Design förklaras enklast genom att det är ett företags formgivning på i princip allt ifrån produkter, skyltar, byggnader till kontor och visitkort. Det kan handla om att man använder sig av ett och samma typsnitt eller att man använder sig av en och samma färg i många delar av företaget. Detta skapar igenkänning och en identitet för företaget. Andra industrier tog liknande beslut när de såg vad som hände med AEG och dess produkter.
Peter Behrens var från början målare som i början av 1900-talet blev allt mer intresserad av design och arkitektur. Samtidigt så blev det unga tyska elektronikföretaget AEG allt större och tog stora marknadsandelar. AEG anlitade Peter Behrens som formgivare och han formgav flera varor mellan åren 1907 och 1914 som kom ut från AEG:s fabriker, bland annat den elektriska vattenkokaren från år 1909. Behrens ritade även några av AEG:s fabriker och den företagslogga som gäller än idag. Behrens räknas som den första industriella formgivaren och grundare av så kallad Corporate Design. Corporate Design förklaras enklast genom att det är ett företags formgivning på i princip allt ifrån produkter, skyltar, byggnader till kontor och visitkort. Det kan handla om att man använder sig av ett och samma typsnitt eller att man använder sig av en och samma färg i många delar av företaget. Detta skapar igenkänning och en identitet för företaget. Andra industrier tog liknande beslut när de såg vad som hände med AEG och dess produkter.
Det maskinellt tillverkade blir accepterat
När det maskinellt producerade varorna blev designade så blev motståndet mot industrivarorna i princip bortblåst och den hantverksmässiga produktionen sjönk snabbt. Detta var på 1910-talet och på tio år hände faktiskt ganska mycket. Förutom att det maskinellt producerade blev accepterat på ett helt annat sätt så blev estetik allt viktigare och geometriska former tog sig in i industridesignen. Produkter standardiserades och år 1919 grundades ett företag som enbart hade som syfte att utbilda formgivare och designers just till industrin. Detta företag var Bauhaus. Industriformgivarna hade nu även nya industrimaterial att tillgå vilket såklart påverkade hur produkterna utformades. Den moderna svenska designen satte också fart under denna tid då kravet på ”vackrare vardagsvaror” blev det som ändrade formgivning på industriprodukterna. Design blev till mode och produkter såg nu mycket annorlunda än vad de hade gjort 20 år tidigare. Under 1920-talet blev modernismen ett faktum och olika stilar som påverkade hur möbler, glas, keramik, metall och textil utformades inom industrin. Det enkla och funktionella blev mode och på sätt och vis gick man tillbaka till det fula man klagat på innan då funktionalismen spreds. Det var släta ytor, geometriska former och utsmyckning och dekoration hölls till ett absolut minimum. Föremålet skulle vara funktionellt, inte vackert. Under denna tid så kom exempelvis vissa klassiker som exempelvis bordslampan WG 24 som skapades av Wilhelm Wagenfelds. Det man börjar märka under slutet av 1920-talet är också designens mönster i de olika delarna av Europa. I Skandinavien såg design inom funktionalismen exempelvis annorlunda än i Sovjetunionen. Design skedde nu överallt och även det enkla var nu design.
