Som jag nämnt förut så är design i princip detsamma som formgivning. Man ger ett objekt en viss form och utseende för att det ska se estetiskt korrekt ut, det ska få en egen identitet. Förut handlade formgivning mycket om att ge objekt rätt form och utseende för att objektet skulle fungera korrekt. Design är idag så mycket mer än så. Design, som vi känner till den idag, har inte en alltför lång historia bakom sig utan den har funnits i cirka 160 år. Om man ser till andra artistiska ämnen såsom konst så är design ett väldigt ungt ämne i jämförelse.
Den allra tidigaste formen av design
Som vi vet så är design lika med formgivning. Ska man se på design som endast formgivning så går dess historia så långt bak i människans historia som man kan se. Människan har alltid skapat och tillverkat olika föremål. De tidigaste människorna tillverkade och formgav objekt och föremål av endast nödvändiga skäl. Ett exempel är en pilspets. Denna är formgiven, men inte för att se fin ut, utan för att fungera optimalt. Det är trots allt en skillnad mellan formgivning och design om man ser på det på det sättet. Samtidigt så har man funnit många pilspetsar som man sett gjorts vackra. Men om man nu ska se till den design vi är van vid idag så härstammar den ifrån 1800-talet när industrialismen tog fart i England. De maskiner som nu började tillverka saker gjorde att det unika med en produkt försvann, alla såg nu likadana ut. Detta ifrågasattes på världsutställningen i London år 1851 då man frågade sig varför varor som var maskingjorda såg så fula ut. Fula vardagsvaror blev en grej, och en kamp emot dessa påbörjades. Man ville inte ha detta fula och rörelsen Arts and Crafts spreds i Europa. Arts and Crafts hade ett väldigt stort inflytande på hantverk, trädgårdskonst, arkitektur och annat.
Storbritannien spelade en stor roll i utformningen av utvecklingen av design
När designen började att förändras så skedde detta till stora dela i huvudsak i Storbritannien. De designade produkterna kom att designas av framförallt konstnärer, vilket man i England kallade för modeller. Dessa så kallade modeller blev allt fler och produkter blev allt mer unika, det massproducerade fanns fortfarande, men det blev allt mer unika produkter också. I resten av Europa skedde en liknande trend och så även i Sverige. I slutet av 1800-talet så ville exempelvis Svenska Slöjdföreningen bevara kvaliteten på svenska slöjdvaror och det var så även här att hotet mot denna kvalitet ansågs komma ifrån det massproducerade. Design blev viktigare och viktigare och på världsutställningar i slutet av 1800-talet så visade länder upp sina designade produkter. Industrin, som tillverkade de massproducerade varorna, stod vid sidan på och såg såklart de vindar som blåste. Det massproducerade sågs av många som ett nödvändigt ont men det man föredrog var det som hade en speciell design, ett slags utseende som inte såg massproducerat ut. Detta tog industrin på stort allvar och företagen började anlita designers för att det massproducerade skulle få en identitet. En av de första professionella formgivarna kom att bli Peter Behrens och efter honom följde många fler. Mer om detta i del 2.
